Härjedalen Pride

Härjedalen Pride 2015

Mellan 17 och 23 augusti 2015 arrangerades Härjedalens första pridefestival. Klicka dig vidare här nedan för att ta del av allt som hände.

Föreläsningar - Härjedalen Pride 2015

Annika Widén

Vad är våld och hur bryter man sig loss? Det finns alltid en väg ut!

Annika vill sprida hopp. Hon har skrivit en bok om sitt liv som offer för psykisk misshandel och vill nu hjälpa andra. Vilka varningssignaler bör man se upp för? Hur bryter man sig loss? Hur hjälper man en anhörig eller vän?

Annika reser runt och föreläser på sin fritid och svarar på alla frågor hon får.

Läs gärna mer här: annikawiden.com

Måndag 17/8 | 18:00

Hede Församlingshem

Arr: Fjällhälsan


Micael Lindberg

En annan verklighet

Hej fick som sagt förfrågan om att hålla föredrag över ämnet våld i hemmet med tanke på min bok. Jag hoppas att ni kanske läser den så då blir ni lite mer insatt i om vad den handlar om. Det är om våld i hemmet men även missbruk övergrepp och kriminalitet. min tanke är i alla fall att det blir inom dessa områden jag kommer tala om. Bokens fokus är ju livet och hur de blir för bröderna som den handlar om och det är så att växer man upp i en sådan miljö så händer det allt ofta att det blir normaliserat. det är inget konstigt att bli slagen eller att föräldrar använder droger och alkohol. eller att polisen kommer på besök. Det är den psykiska påverkan en sådan uppväxt har som jag försökt sätta fingret på i boken. det som är viktigt är grundbudskapet att få läsaren att tänka efter och samtidigt synliggöra att dessa barn och ungdomar finns runt om oss men ingen ser dem. det pågår i vår närhet och ofta vet grannar om det men vågar inget göra i rädsla att bli indragen. samtidigt är det ju en avvägning där. för i vissa fall behöver det inte vara så som man kan få för sig bara för att någon gör ett enda snedsteg. det är heller inte meningen att man ska bevaka varandra. men man får absolut hålla ögonen öppen och vara vaken om något verkar märkligt.

Tisdag 18/8 | 18:00

Svegs församlingshem


Frida Myrsten

Förbannade funktion

Text från Länstidningen Jämtland

-Det är lättare ju mer folk det är. Jag har alltid gillat att prata, speciellt om mig själv, säger Frida Myrsten om hur det är att föreläsa.


Det har blivit mycket föreläsningar på senaste tiden, så sedan försommaren har hon ett eget företag. Föreläsningen heter "Förbannade funktion" och är hopsatt för Härjedalen Pride, men det är ingen HBTQ-vinkel, utan mer om hur det är att vara utanför normen. På föreläsningen tar hon upp sina, samhällets, och andra människors funktioner, och vilka fördomar och situationer hon har stött på i sitt liv.


- Jag är ett stolt CP. Min funktion är inte bara brister, en bra funktion med min CP är att jag kan skämta om det. Jag brukar säga att jag har ett sjätte sinne, som är mitt sinne för humor. Jag älskar min egen humor, det är riktig galghumor. Jag vill att mina föreläsningar ska ha både humor och allvar, för att de som lyssnar ska vara med hela tiden, säger hon.


Hon tar upp hur hon ser på olika samhällsstrukturer.


- Tillgängligheten suger. Visst det är fint med och trevligt med kullersten men om man åker rullstol på det så får man en rejäl rövmassage, och det är jävligt opraktiskt. Toalettskyltar är något annat, om man tittar på skyltarna så är det en man, en kvinna och en rullstol. För samhället blir jag bara en rullstol, jag blir en förbannad funkis.


Annars föreläser Frida om allt möjligt i sitt liv och att det mesta kan smyga sig in i hennes föreläsningar eftersom hon gillar att prata. Mycket handlar om hennes CP och CVI som hon lever med. Men även om hennes år när hon var sjuk i anorexia. Men också om situationer där hon har känt sig kränkt av andra människor.


- Det är många som klappar mig på huvudet, och oftast är det faktiskt män. Jag hatar det, men jag brukar ryta i. Det handlar mycket om hur män ser på mig. Visst, jag är i minoritet men människor får inte sätta sig på mig för det. Många tycker synd om mig, men mitt liv är inte allvarligt, man är inte sitt funktionshinder, säger Frida.

Tisdag 18/8 | 19:00

Svegs församlingshem


Olle Waller

Olle Waller har de senaste tjugo åren arbetat som handläggare, utbildare och sexualupplysare på Enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting. Innan dess arbetade han som lärare under 24 år och det var då han började med sex och samlevnadsfrågor. Olle är mest känd för svenska folket som Fråga Olle i kanal 5. Den serien kördes i 14 år.


 

"Jag har levt på sex en stor del av mitt liv :)"

/Olle

Torsdag 20/8 | 18:30

Hede Församlingshem


Göran Larsson

Själens längtan - om skuld, skam och vägar till ett helare Jag

Göran är präst, leg. psykoterapeut och Sankt Lukas utbildad själavårdare.

Fredag 21/8 | 13:00

Hede Församlingshem

Arr: Hedebygdens Församling



Thomas Bolin

Kärlekens kemi

Thomas Bolin, pensionerad kirurg och distriktsläkare.


 

Kärleken är livets största byggstenar och den styrs av kroppens kemi.

Hur fungerar det?

Lördag 22/8 | 12:00

Dansbanan - Hede Folkpark

Arr: Hedebygdens Församling


Marcus (Maria) Myhr

QTBH och spelkultur

Från: En aqun-athlok som heter Marcus

I helgen berättade jag nåt för mina föräldrar som jag har gruvat mig inför i ungefär ett års tid, och så här i efterhand känner jag mig nästan dum som gruvade mig så. För när jag sa "Jag har påbörjat en transutredning, jag var på första mötet med läkare i februari, sen har jag träffat en kurator och nu senast läkaren igen för att kolla så jag inte hade nån allvarlig psykisk störning eller sjukdom, om nån månad ska jag träffa en psykolog och på sikt blir det beslut om behandling, hormoner och sånt", så lyssnade de utan att avbryta, invända eller ifrågasätta, och när jag var klar sa de att de stöttar mig fullt ut, att det viktigaste är att jag mår bra och om det här är en delförklaring till att jag har mått dåligt hittills är det jättebra att jag har tagit det här steget. Så borde alla föräldrar till transpersoner bete sig, och jag är oändligt tacksam över att mina föräldrar finns där för mig, förbehållslöst.


World of Warcraft har betytt väldigt mycket för mig i den här processen, redan innan jag visste vad det var för en process. Jag har haft mitt alter ego där i flera år, en karaktär som inte riktigt är jag själv, men som har mycket av min egen person i sig och som är av manligt kön. När jag spelar spel där man bara kan spela man har jag aldrig haft något emot det, fastän jag har känt att som kvinna borde jag ha det. När jag spelar spel där man kan välja kön har jag oftast valt att spela man, fastän jag nästan har skämts för att jag som kvinna inte valt att också spela kvinna. Ändå har det alltid känts rätt att spela man, och obekvämt att spela kvinna, även i bordsrollspel och på lajv. I spelens värld, framförallt i WoW, har jag rett ut mina känslor inför mig själv, det kön jag tilldelats vid födseln, och det kön jag upplever mig ha och känner mig mest bekväm i. Jag hade kanske gjort det även utan WoW, men det hade nog tagit ännu längre tid. När jag bad mina guildkamrater att benämna mig "he/him" istället kändes det rätt, till skillnad från när jag några år tidigare avslöjat mitt "rätta kön", alltså att jag var kvinna irl, då den enda lättnaden kom sig av att jag inte längre undanhöll mitt tilldelade kön, men istället gjorde mig än mer obekväm att bli omnämnd "she/her".


Så. Jag vet inte hur lång tid utredningen kommer att ta, när jag får påbörja fysisk behandling (hormoner, kirurgi, vad det nu blir) och jag vet inte hur snart jag kommer att hitta mitt nya jag såpass att jag självsäkert kan presentera mig som man utan att ursäkta mig på något sätt, men nu när mamma och pappa vet och jag är förvissad om att de stöttar mig och älskar mig, då känns det bra mycket lättare att kliva ut i världen som Marcus. Även om jag är jävligt nervös.


Som en liten avslutning, en artikel från Kotaku om karaktären Krem i ett av mina favoritspel, Dragon Age: Inquisition. Behöver jag nämna att jag började gråta när jag spelade igenom dialogen med Krem där han berättar om sig själv? (Klippet nedan är från Video Game Sophistry - kanske inte den mest vidsynte inkvisitorn man kan spela men Krems och Iron Bulls poänger om transpersoner går fram.)

Lördag 22/8 | 12:00

Eriks Bodega - Hede Folkpark


Ulrika Hammargård

Ursäkta, va sa du? - Utanförskap i tystnad

Ulrika Hammargård är hälsingen som flyttade till Stockholm och träffade en härjedaling. De är nu gifta, har 3 döttrar och har bosatt sig i Bollnäs.

Ulrika har i 25 års tid intresserat sig för och arbetat med hörselfrågor, bland annat som informatör och föreläsare. Ulrika föreläser om utanförskap och dråpligheter och har även gjort filmen "Ursäkta, vad sa du?”

Lördag 22/8 | 13:00

Dansbanan - Hede Folkpark


Karin Härjegård

Hur ser din längtan ut?

Lördag 22/8 | 14:00

Dansbanan - Hede Folkpark


Carl-Johan Backman

Tillvaron på barrikaderna - om mänskliga rättigheter och kampen för dem

Carl-Johan är född och uppvuxen i Hede men bidar för tillfället sin tid som ingenjör- och ekonomistudent i Stockholm.


Carl-Johan har ett långtgående intresse för utvecklingsarbete och mänskliga rättigheter och är i dagsläget engagerad i både Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF) och Amnesty International Sverige.


Carl-Johan var även en av våra konferencierer under Härjedalen Pride 2015.

Lördag 22/8 | 15:00

Dansbanan - Hede Folkpark

Arr: Amnesty International


Linus Thunell

Att bli sig själv

Lördag 22/8 | 16:00

Dansbanan - Hede Folkpark